Flanelltält å´ en raggig bengnagare

De´va´en snubbe som hade hoppat i bingen för å´ slagga, men innan han hunnit  starta vedkapen blev han svång. När han hade plockat fram en macka å´ en bärs å´ skulle kränga sej omkring dom hörde han stan´s strul på stritan. Han slängde upp varingen för å´ kolla in va´re´va´.

Eftersom snubben tryna i flanelltält å´ luta sej långt ut för å´ se va´re´va´så blev hela häcken utan täckning, hans raggiga bengnagare kände aromen å´ blev nyfiken på doften å´ körde upp snoken i snubbens häck, snoken va´ kall som en isbit så snubben skrek till å´ tappa taget å´ drog järnet ur varingen å´ hamna i ett helt gäng me´ klipulverbuskar me´ taggar som tjuringar.

Hans Hulda som hört vrålet kom ångande för full maskin å´ hjälpte in snubben på muggen å´ tog en sudd me´ sårbensin å´ fixa till snubben där tjuringarna hade orsakat blodvite, när Hulda va´ klar dumpa hon sudden med soppan i brusfotöljen. Snubben som ville kola ne´ se´ lite satte se´ på brusfotöljen  å´ tände ett knaster, strillan  lät han gå ner mellan buggarna. De blev en dundersmäll när soppan futta eld å´ grilla snubben i hela underredet.

Hulda slog en Bell efter köttbilen som kom me´ både saftblandare å´ skrikare så re´ braka om et´. När köttbärarna hade lagt snubben på lösbingen å´ skulle jaga ut me´ an´ så snacka snubben ut om sina äventyr. De´ värsta va´ att dom va´ precis mitt i trappan å´ sen ena köttbärarn´ börjat garva så han skrek å´ tappa taget om lösbingen så snubben ramla ur å´ i fallet bröt han ena buggen, snacka om osis! Å´ därför e´ mitt råd, skaffa inte en raggig bengnagare om du slaggar i flanelltält!

Morsning från ”Smulan”

© Gunnar "Smulan"  Elmborn 2002-03-06